Länkar
Äldsta Skattelängderna
Tillbaka till Innehållsförteckning
De äldsta urkunderna för Mora, som angår befolkningen i gemen, är skattelängderna från 1500-talet. Dessa har, efter Kammararkivets handlingar, sammanställts av Anders Pers och en del av det som rör Gopshus by redovisas här nedan. Det är dels den äldsta skattelängden för 1539, dels en tiondelängd för 1569 och dels uppskattningslängden för Älvsborgs lösen 1571.
Området för Mora socken var vid den här tiden, förutom Mora även Älvdalen, Venjan, Sollerön och Våmhus. Socknen var vidare skattemässigt indelad i sex delar, s.k. settungar, och Älvdalen utgjorde hela tiden en
settung av Mora socken. I övrigt skedde vissa förändringar i settungsindelningen.
Morkarla settung omfattar i äldsta längden bebyggelsen på västra älvstranden från och med Lisselby och Morkarlby till och med Gopshus. I senare skattelängder har även tillkommit Östnor och Kråkberg samt de försvunna småbyarna på ömse sidor om älven, nämligen Läde och Hökberg på Västra sidan om älven och Spjutmo, Björka och Sätra, nuvarande Säs, på östra sidan.
Den första skattelängden är från 1539, och skatten ifråga var en naturaskatt, som utgick i form av ekorrskinn. Sannolikt var detta den äldsta formen för kronoskatt härifrån bygden. Gråverken var ett ute i Europa eftersökt pälsverk, och det kunde levereras från denna bygd, innan ännu någon penningrörelse kommit till stånd. Lätt var det också att frakta långa vägar. Denna skatt kallades "skoghe skatt" och var i äldsta längden en kollektivskatt att betalas bondelagsvis, uppdelad på settungarna.
I denna längd förekommer uppdelningen i bondelag, med en bondelagsman i spetsen. Bondelagen bildade tydligen enheter, som skulle svara solidariskt för skatten till uppbördsmannen. För att enheterna, bondelagen, skulle bli möjligast jämngoda, sammansattes de av bönder med skiftande bärkraft, varvid man inte höll sig strängt till byn eller området. Bondelagen plockades ihop så, att bondelagsmannen skulle äga möjlighet att ta ut skattebeloppet, som i regel var lika för vart bondelag.
Morkarla Settung bestod av sju bondelag med var sin bondelagsman och 50 skattepliktiga bönder. Dessa skulle i skatt (gråskinn) erlägga 1 timber + 16 st skinn. 1 timber var lika med 40 skinn, alltså totalt 56 skinn. Skattskyldiga bönder från Gopshus som tillhörde Morkarla Settung var:
| Erik Olss ij Gopshusse | 2 öre 2 peningar |
| Staffan Olss ibid. | 4 örtugar |
| Lasse Olss ibid. | 2 öre |
| lisle Erik Olss ibid. | 2 öre 2 peningar |
| Per Benctss ij Gopshusse | 3 1/2 örtugar |
| Arved Hal: Gopsshus | 2 öre 3 peningar |
| Nils Hal ibid. | 2 öre 3 peningar |
| Per Nilss ij Gopsshus | 4 örtugar |
| Per Benctss var även bondelagsman. |
Utöver dessa skattepliktiga fanns det ytterligare två skattebetalare i Gopshus som tillhörde Elffvedall Settungh (Älvdalens Settung), nämligen:
| Nils ij Gopshusse | 18 peninger |
| Ingeborgh Mariett ij Gopsshusse | 18 peninger |
Tiondelängden från 1569
I tiondelängden bestod uppbörden av korn som för övrigt troligen var det enda sädesslag som odlades vid den tiden.
Gåpzhus
| Känge Jons | 3 f. (fjärding) |
| Pilte Oluff | 3 f. |
| M. Amussonz Marith | 3 spen (spann) |
| Erich 01son | 1 trö |
| Måns Persson | ½ f. |
| Hans Svensson | Är i Tuna |
| Oluff Persson | 1 span 2 trö |
| Jon Nilsson | 1 trö |
| Sicku Oluff | Ut på landet |
| dolle (?) | |
| Oluff Ersson | |
| Mickel Larsson | 1 f:r |
| Sven Larsson | 1 f:r |
| Jon Larsson | Hemma hos far sin |
UPPSKATTNINGSLÄNGDEN FÖR ÄLVSBORGS LÖSEN 1571
Detta var lösenpenning for Älvsborgs fästning och beskattningen var en tiondel av all lös egendom.
Ingen skatt hade varit så stor som denna. Den var en expropriation av enskild egendom för statens räkning så klar som någon. Värdering och uppbörd verkställdes här, liksom i andra socknar i denna trakt, av kyrkoherden. Värderingen var inte individuell, utan gick efter en generell taxa, enligt vilken en ko upptogs till 10 marks värde. Småkreaturen värderades i förhållande därtill. Egendomligt nog upptogs inga hästar. Betalningen skulle ske i hårt mynt. Uppbörden godtog tiondedelen i vikt av innehaft guld och silver, likaså av dalerstycken.
GapzHws
| Oluff Jonssonn | ||
| Kopper (koppar) | 11/2 Ipd | (lisspund) |
| Kiör (kor) | 5 | får 9 |
| 3 års ung: | 1 | getter 8 |
| 2 års ung: | 1 | Löper 90 m. |
| peninger | 9m. | |
| Jöns Larsson ibid. | ||
| Kopper | ½ lpd | får 6 |
| Kiör | 6 | getter 6 |
| Löper 78 m. 6 öre | ||
| Peninger | 7 m. 7 öre | |
| Johann Larssonn ibid. | ||
| Kopper | 1 lpd | får 5 |
| Kiör | 4 | getter 5 |
| Löper 60 m. | ||
| Peninger | 6 m. | |
| Oluff Staffansson ibid. | ||
| Kopper | ½ lpd | får 4 |
| Kiör | 3 | getter 4 |
| 3 års ung: | 1 | Löper 48 m. 6 öre |
| peninger | 4 m. 7 öre 18 d:r | |
| Oluff Erssonn ibid. | ||
| Kopper | 5 m. | får 3 |
| Kiör | 3 | getter 3 |
| Löper 39 m. 3 öre | ||
| Peninger | 3 m. 71/2 öre | |
| Johann Nillssonn ibid. | ||
| Kopper | 8 m. | får 6 |
| Kiör | 4 | getter 5 |
| 2 års ung: | 1 | Löper 59 m. 2 öre |
| peninger | 5m. 71/2 öre | |
| Swenn Larssonn ibid. | ||
| Kopper | 5 m. | får 4 |
| Kiör | 3 | getter 4 |
| 3 års ung: | 1 | Löper 46 m. 7 öre |
| peninger | 4 m. 5 1/2 öre | |
| Michill Larssonn ibid. | ||
| Kopper | får 2 | |
| Kiör | 4 | getter 2 |
| Löper 45 m. | ||
| Peninger | 4 1/2 m. | |
| Erich Oluffsonn ibid. | ||
| Kopper | 1 lpd | får 5 |
| Kiör | 5 | getter 5 |
| 2 års ung: | 1 | Löper 72 m. 4 öre |
| peninger | 7m. 2 öre | |
Dessutom fanns det två skattepliktiga Gopshusbor förtecknade under Läde, nämligen:
| Oluff Perssonn i Gapzhwss | ||
| Kopper | 2 lpd | får 6 |
| Kiör | 5 | getter 7 |
| 3 års ung: | 1 | |
| 2 års ung: | 1 | Löper 88 m. 6 öre |
| peninger | 8m. 7 öre | |
| Marith änckia ibid. | ||
| Kopper | 3 lpd | får 9 |
| Kiör | 8 | getter 9 |
| 2 års ung: | 3 | Löper 132m. 4 öre |
| peninger | 13m. 2 öre | |
Denna uppskattningslängd, som tillika var taxerings- och uppbördslängd, är av största intresse då den ger en god bild av byns ekonomiska förhållanden vid denna tid. Ser man till kreatursbeståndet för varje hushåll finner man att Gopshus låg något över Mora-områdets medeltal, medan däremot ingen i byn hade silver utan endast koppar.
Ovanstående längder säger oss sentida Gopshusbor åtminstone två saker. Dels talar de om att byn var väl utvecklad som sådan redan för omkring 450 år sedan och dels att den var större då än nu folkmängdsmässigt i förhållande till socknens övriga byar eller bebyggelseområden.
Nästa kapitel: Trolldomsprocesserna
Tillbaka till Innehållsförteckning
2005-12-25
e
